Publicerad av: Sara     Kategori: Emmaus, Julkalender, Opinion, Palestina, ship to gaza, Västsahara

Vi pysslar inte med välgörenhet.
Detta är vår julkalender, följ den här varje dag fram till jul och se vad det är vi håller på med.
I texten hittar du också dagens lösenord. Sista timmen varje dag har vi lucköppning i våra butiker med fina erbjudanden. Säg bara lösenordet i kassan!

Egentligen skulle detta blogginlägg handla om någonting helt annat, men det kommer istället att bli ett personligt inlägg från mig till er.

I tisdags såg jag nämligen dokumentären Gazas tårar. Jag satt hemma vid tv:n och grät. Jag grät och förbannade ondskan i världen.
Teoretiskt så är det ingen nyhet för mig att krig skördar civila offer. Naturligtvis vet jag att oskyldiga dödas. Men bilderna och berättelserna gjorde sanningen så naken och tydlig.

Mannen som sakligt beskrev hur soldaterna sköt in i familjens hus och hur en forsforgranat träffar minsta flickan och hur hon brinner framför hans ögon. Hur han i slutet av intervjun urskuldande tittar på flickan som sitter i hans knä och säger ”hon är nog lite bortskämd”. Naturligtvis. Hur ska man annars som förälder klara av att fortsätta leva och dessutom överföra en livsvilja till sitt barn när hela hennes kropp är märkt efter soldaternas eld. Naturligtvis skämmer man bort sitt barn. Vilket annat sätt har man som förälder att på något sätt be barnet om förlåtelse för och förklara att man är född på fel plats, med fel nationalitet.

Jag är fortfarande ledsen, arg och förbannad. På världen. På makten. På folks tystnad. Det är ingen överkraft som gör detta det är vanliga människor. Jag vill bara skrika sluta!

 

I år har Emmaus Björkå haft en rubrik i annonser, i butik och här på bloggen som lytt ”vi pysslar inte med välgörenhet”. Under julkampanjen med samma tema så har vi fått en del synpunkter och folk som varit upprörda och inte förstått vad vi menar.

Den ilskan som kommer efter att exempelvis ha sett Gazas tårar, det är den som gör att jag behöver en politisk plattform, inte enbart teoretiska diskussioner, jag behöver Emmausrörelsen. Jag behöver kraften i det gemensamma arbetet som grundar sig i en solidarisk och aktiv handling. Solidaritet som är det finaste som finns. Det är den som gör att jag inte behöver sitta ensam och gråta, inte själv knyta handen i fickan över orättvisor. Utan istället tillsammans göra skillnad. Inte för att vara snäll eller god, utan för att vi faktiskt kan och har möjlighet. Tillsammans kan vi faktiskt påverka att alla ska ha rätt till samma möjligheter och förutsättningar och har de inte det från början så är det min och vår skyldighet att arbeta för det. I praktisk solidaritet. Att ge en röst till de som inte hörs.
Välgörenhet är att i tacksamhet vänta på smulor från enskilda rikas bord. I solidaritet får alla tillgång till det de behöver; för var och en efter förmåga åt var och en efter behov.

För mig handlar det om att kampen är större än mig, än det privata. Ibland så tycker jag synd om mig i vardagshetsen, att alltid känna mig medelmåttig i mitt jobb, misslyckad i relationer och kärlek. Men kraften som håller mig igång är viljan att göra något för att förbättra för andra.

När jag mår pissigt så sjunger jag. Jag sjunger kampsånger och känner styrkan komma tillbaka. På mitt kylskåp finns sångtexten som jag alltid vill orka leva efter ”att förlora av slöhet är att svika dem som tidigare slagits för vår sak.”
Om två månader kommer jag att springa SaharaMarathon. 42 km i öknen är inte riktigt min grej egentligen, men syftet med hela loppet ställer jag upp på fullt ut. Det handlar om att uppmärksamma Västsaharafrågan, att samla in pengar till barnen i lägren. Det handlar om att tillsammans med andra visa att vi är många som är beredda att göra saker, typ springa i öknen, för att västsaharierna ska ha rätt att leva i ett fritt land. Det handlar om att visa solidaritet.

Jag kommer alltid att fortsätta kämpa tillsammans med andra i solidaritet med Gazas barn, för Västsaharas frihet och för att vårt samhälle ska återta formen av ett solidariskt samhälle. Jag önskar att jag åter kan känna stolthet över hur Sverige reagerar och agerar i internationella frågor, att vi alltid tar ställning för och tillsammans med de svaga. Att vi gör en radikal förändring av den färdriktning som vi ser i samhället.

Jag önskar att fler arbetade tillsammans med och i Emmaus Björkå. I solidaritet, för vi pysslar inte med välgörenhet.

/Sara Björnson
medlem Emmaus Björkå

Dagens lösenord: Ta från de rika och ge åt de fattiga

Publicerad av: admin     Kategori: Opinion, Palestina, ship to gaza

Emmaus Björkå
4 juni 2011

Ship to Gaza och Frihetsflottan är ett försök att bryta den folkrättsvidriga blockaden mot Gaza genom att sända humanitär hjälp. Genom insamlingar och donationer från folkrörelser, fackförbund och enskilda har man tillsammans med internationella partners köpt och utrustad ett fartyg som just nu ligger i hamn i Aten, Grekland.

De senaste dagarnas utveckling ger anledning till oro. Den grekiska regeringen har förbjudit det svensk/norsk/grekiska-skeppet, såväl som de övriga fartygen inom Freedom Flottilla II som ligger i grekisk hamn, att segla mot Gaza. Detta beslut har tillkommit efter starka israeliska påtryckningar och det är allvarligt ur flera perspektiv: Det omedelbara resultatet innebär att viktig utrustning och material inte kommer att nå Gaza som är i ett akut behov av humanitär hjälp efter fyra år av israelisk blockad. I det längre perspektivet är den grekiska regeringens beslut än allvarligare – Grekland – och därmed EU – gör sig till beskyddare av den olagliga blockaden och är därmed också ansvarig för dess konsekvenser.

Emmaus Björkås grund är att inte bara att lindra nöd utan också att utrota dess orsaker och orsakerna till nöden i Gaza är Israels blockad.

- Vi uttalar vårt fortsatta stöd och förtroende för Ship to Gaza som i praktisk handling tar det ansvar som världssamfundet sviker. Sveriges regering och utrikesminister Carl Bildt måste använda alla medel och kanaler för att förmå Grekland upphäva sitt beslut. Sverige och EU ska arbeta för att upphäva blockaden mot Gaza – inte agera gränsvakt i Israels tjänst. Säger Olof Holmgren, informationschef Emmaus Björkå.

Låt båtarna segla! Bryta blockaden av Gaza!

För mer information kontakta:
Nanna Nilsson, generalsekreterare Emmaus Björkå
Nanna.nilsson@emmausbjorka.se, 031-233143